Varför behöver ett barn (inte) gå i förskolan

Diskussionen om att sätta barn i förskola eller inte kan vara mycket krävande för båda sidor. I dag behöver barn dock inte ens gå i skolan, så varken småbarnsverksamhet, barngrupp eller förskola är obligatoriskt. De flesta föräldrar tycker nog att barn behöver förskola, men det finns också en grupp föräldrar som ser det tvärtom och för vilka förskolan mest är ett slöseri med tid. Om du inte riktigt vet vad du ska göra, känner dig varken helt för eller emot och behöver lite hjälp på traven, fortsätt då läsa. 

Varför behöver ett barn gå i förskola

Varje barn är olika till sin natur och klarar i olika åldrar att vara ifrån sina föräldrar på olika sätt. Vissa behöver vara bland andra barn, andra föredrar att vara ensamma eller bara iaktta de andra på avstånd. Nedan hittar du de vanligaste argumenten för varför ett barn behöver gå i förskola, så kan du själv bilda dig en uppfattning om huruvida det också är rätt väg för er. 

Gruppgemenskap

Det viktigaste argumentet är att barnet behöver en grupp av barn. Att träffa barn i samma ålder, lära sig att kommunicera med dem, respektera dem, låna leksaker, komma överens, få vänner osv. Barnet lär sig att respektera lärarnas auktoritet och att vara ifrån sina föräldrar och andra nära familjemedlemmar.

Att bygga immunitet

Tack vare gruppen kommer barnet i kontakt med olika bakterier och stärker därmed sitt immunförsvar, som det senare kommer att behöva när det börjar i skolan, så att det inte missar så mycket undervisning.

Det ska gå i skolan

Om barnet ska gå i skolan är det nödvändigt att det åtminstone går det sista året i förskolan, annars tar de inte emot det i skolan, vilket är en lagstadgad skyldighet.

Barnet utvecklas

Barn leker och sjunger i förskolan, vilket hjälper dem att lära sig snabbare och tillägna sig nya färdigheter. De utökar sitt ordförråd med hjälp av sånger, utvecklar sin grovmotorik (t.ex. att hoppa på ett ben, kasta med boll), upptäcker även finmotoriken (t.ex. lägga pussel eller klossar, klippa papper, arbeta med modellera), och lär sig bättre att klara vardagliga sysslor själv - klä på sig, klä av sig, tvätta händerna, äta med bestick utan att göra en röra runt omkring, gå på toaletten, ta fram något ur ryggsäcken osv.

Rutiner

Regelbundenhet som på jobbet - det är en fråga, eftersom barnet i framtiden kan börja driva eget eller arbeta hemifrån och själv styra sin tid efter egna behov, inte efter en fast arbetstid som arbetsgivaren bestämt. Dessutom vet ingen av oss hur man kommer att arbeta om 15–20 år. 

Vissa barn tycker om rutiner och när allt är planerat vet de vad som ska hända när, andra behöver mer frihet och vill göra saker på sitt eget sätt - båda är okej och för båda typerna av barn finns säkert en passande förskola, bara inte nödvändigtvis den som tillhör området för den senare gruppen.

Föräldern återvänder till arbetet

I det här fallet är det alltså förälderns behov och inte barnets. Varje barn är olika, vissa klarar anpassningen i förskolan galant och nästan jagar bort föräldrarna när de lämnar dem där, andra klamrar sig fast vid föräldrarna som en igel och vill inte släppa taget och bara gråter. Det beror alltid på dig om du har möjlighet att skjuta upp förskolestarten eller om du behöver gå tillbaka till jobbet, alternativt om du kan låta barnet vara hos mor- eller farföräldrarna.

Varför behöver inte ett barn gå i förskola

Eftersom skolgång inte längre är obligatorisk i dag väljer allt fler föräldrar bort förskolan och låter barnen vara hemma som hemundervisade barn eller unschoolers. Varför då inte låta barnet vara hemma från förskolan?

Mamma går inte till jobbet

Mamma är hemma på föräldraledighet med ett yngre syskon och ser ingen mening med att sätta sitt äldre barn i förskola när hon kan vara hemma med det och lära det det som just nu intresserar det. 

Barnet vill inte gå i förskola

Det kan hända att barnet ännu inte är moget för att vara ifrån sina föräldrar (för vissa barn tar det helt enkelt längre tid) eller inte förstår varför det ska vara i förskolan när mamma är hemma med det yngre syskonet. Det beror på om barnet bara pratar om det och trivs när det väl är i förskolan, eller om det gråter mycket där, vägrar äta och inte deltar i aktiviteterna. Föräldern kanske inte heller är redo att skiljas från barnet och då känner barnet av nervositeten, vilket påverkar barnet mycket. Bara du känner dig själv och ditt barn bäst och kan bedöma hur läget faktiskt är. Ärlig kommunikation och att hitta en bra lösning för alla är viktigt.

Förskolan kan bromsa barnet

Om barnet är hela dagarna med sina jämnåriga har det inte möjlighet att utvecklas i sin egen takt, eftersom de andra barnen helt enkelt inte kan särskilt mycket mer än det. Det kommer att reagera mycket svårt på olika jobbiga situationer som att andra tar eller lånar leksaker, eller ett annat barns gråt eller ilska. Familjemedlemmarna (de äldre) kan hjälpa barnet genom dessa situationer och förklara vad som händer och varför. Förskolelärarna har inte så mycket utrymme för detta, eftersom det helt enkelt finns många barn där och det inte alltid går att möta varje barn utifrån dess individuella behov.

Barnet tar över beteendemönster

I förskolan går barn från familjer med olika uppfostringsstilar, vilket å ena sidan kan vara fantastiskt, men låt oss vara ärliga: barnet lägger oftare märke till någon känslomässigt laddad scen och testar sedan samma sak hemma för att se om det fungerar. Som föräldrar har vi detta över huvud taget inte under kontroll, och först i efterhand kan vi prata med barnet om det och försöka ta reda på vad som egentligen ligger bakom. 

Förskolan formar barnet i en mall

Förskolan är i grund och botten ett artificiellt skapat system som finns till för att föräldrar ska kunna återvända till arbetet. Det är inget fel med det, men det har tydligt fastställda regler, vilket kan bromsa många barn i deras kreativa tänkande och sedan göra att de förlorar förmågan att lyssna på sig själva och sina verkliga behov. 

Det behöver inte förskolegruppen

I grund och botten behöver barnet inte den grupp som förskolan erbjuder, eftersom det lär sig allt av familjen, utvecklas snabbare tack vare det och kan hitta den där gemenskapen någon annanstans. Till exempel i olika aktiviteter - simning, dans, målning, sång, olika sporter - eller genom att träffa barn till vänner som inte heller går i förskola. Det finns många sätt att umgås på, det beror på varje familjs möjligheter.

Syftet med den här artikeln är inte att uppmana till att ett barn behöver eller tvärtom inte behöver gå i förskola. Den erbjuder bara möjliga skäl till varför man gör det på det ena eller andra sättet. Det är fantastiskt att vi i dag har så många möjligheter, även när det gäller förskolor, eftersom föräldrar kan välja mellan olika typer - privata med särskild inriktning eller utan, gemenskapsbaserade, skogs-, Montessori- och klassiska. Synsätten i dessa förskolor skiljer sig också åt, så det finns ingen anledning att nöja sig med de förskolor som tillhör ert område, utan ni kan också leta längre bort från där ni bor. Å andra sidan kan ni av vilken anledning som helst helt stryka förskolan från listan över barnaktiviteter, och det är bara och enbart ert beslut. 

Om ni bestämmer er för förskola är det bra om ni förbereder barnet för starten i förskolan. Om förskolan inte är ett ämne för er familj är det också helt okej. Vi håller tummarna för er i beslutet och önskar minimalt med oombedda råd.