Varför inte använda en gåstol för de första stegen

Gåstolar finns i överflöd på vår marknad, och många föräldrar tänker tyvärr inte ens på att de snarare kan skada sitt lilla barn än hjälpa det med de första stegen. Varför rekommenderar vi inte gåstolar som ett lämpligt hjälpmedel för barn?

Vad är en gåstol?

Det är ett hjälpmedel som enligt tillverkarna ska hjälpa barnet att gå. Barnet ska lära sig att gå tack vare den, och dessutom tidigare än utan gåstol. I dag finns det dessutom så kallade multifunktionella gåstolar på marknaden. Så utöver att “stödja” gång kan de även användas som matstolar eller som lekbord med olika aktiviteter. Marknadsföringsmässigt ser det ut som en fantastisk sak, men i slutändan kommer barnet inte att veta vad det ska göra med den här saken och det blir förvirrande. Det bästa är att alltid ha ett hjälpmedel för en specifik aktivitet, så att barnet kan öva och fokusera på just den ena saken.

Varför använda gåstol då?

Helt enkelt för att den inte hjälper barnet att gå tidigare. För att barnet ska klara att gå själv behöver alla viktiga muskler i kroppen vara stärka. Och just en gåstol hjälper absolut inte till med det. Tvärtom använder barnet inte dessa muskler i den och överbelastar andra. Dessutom finns det en risk att barnet får problem med höftutvecklingen, eftersom benens position i gåstolen inte är korrekt.

Dina föräldrar eller vänner kan argumentera för att de använde gåstol och att det inte märktes något dåligt på kroppen. Tyvärr kan det visa sig först efter flera år, och ingen kommer längre att skylla det på gåstolen. Det kan nämligen uppstå problem med ryggont, migrän eller till och med plattfothet. 

Vad ska man använda i stället för gåstol?

Ingenting. Barnet kommer helt enkelt att komma på det själv. Inte ens att hålla det i händerna särskilt ofta bör förekomma, eftersom det inte påskyndar utvecklingen. Redan från födseln lär sig spädbarn genom imitation och är naturligt nyfikna, så de vill göra framsteg och upptäcka nya saker, nya rörelser, och de vill lära sig det som föräldrarna kan. De börjar med att lyfta huvudet, först resa sig upp, sedan resa sig igen osv. tills de lyckas stå på båda fötterna. Därefter vill de nå föremål runt omkring sig, så de börjar gå runt möbler. På så sätt stärker de återigen alla nödvändiga muskler, och när de sedan känner sig säkra, ger de sig iväg utan att hålla i sig. För varje barn tar det olika lång tid, och vi bör inte stressa dem. Allt har sin tid; vissa barn börjar gå själva redan före första födelsedagen, andra vågar först vid ett och ett halvt år. Båda är helt okej. 

Du kan avundas grannen bredvid att hennes Pepík redan länge går och att din Anička knappt kryper på alla fyra. Men om Anička går igenom en korrekt och successiv psykomotorisk utveckling, så är det okej och hon behöver längre tid för att resa sig och börja med de första stegen. Det är möjligt att Pepík inte kommer att prata ens vid tre års ålder, medan Anička redan länge kommer att springa omkring och själv klara ramsor. 

Så bry dig inte alltför mycket om det och ge det tid. Och om någon erbjuder dig en gåstol, vare sig som present eller vill ge dig den efter sina egna barn, så tacka nej med ett leende. Och om du ändå har en gåstol, skicka den vidare.