Hur man barnvaktar

Ögonblicket när föräldrar bestämmer sig för att deras barn ska vara med någon annan på barnpassning är mycket individuellt. Varje mamma har detta behov vid olika tidpunkter. Vissa barn har barnvakt hos mor- eller farföräldrar redan från spädbarnsåldern, till och med över natten. Men det finns också treåringar som ännu inte har varit på barnpassning. Hur är det då med barnpassning - från när ska man låta barnet bli passat, vem ska man lämna det till och hur ofta?

Från när ska man låta barnet vara på barnpassning

För barn som får modersmjölksersättning är situationen enklare. För ammade barn kan man pumpa ut bröstmjölk, som den som passar barnet sedan värmer och ger, helst med kopp eller med en fingermatningsslang, så att amningstekniken inte störs. Det beror alltså framför allt på mamman när hon klarar av att lämna sitt barn till någon på barnpassning. 

Mellan 7:e och 8:e månaden uppstår hos de flesta barn separationsångest, vilket är en mycket krävande period för både mamma och barn och inte helt lämplig för barnpassning. Hos vissa barn varar denna period ända upp till 3 års ålder, ibland börjar den först senare omkring 18 månader, eller så kommer den tillbaka runt 2 års ålder. Det beror alltså också mycket på barnets temperament.

Många barnverksamheter tar emot barn från 1 års ålder, så man kan prova även den här typen av barnpassning, men den är mer kostsam. Räkna med flera tusen i månaden. 

Svaret på frågan från när man ska låta barnet vara på barnpassning är alltså individuellt. Det beror på om barnet klarar separationen från mamma och pappa och, om det gör det, om föräldrarna är redo för det. Barnet känner nämligen av osäkerhet och kan bete sig rent hysteriskt vid avsked.

Vem ska passa mitt barn

Oftast är det mormor, farmor, morfar och farfar som passar barnen. Det kostar er inget, men ni måste räkna med att om ni inte har kommunicerat gränserna kring mat, dryck och uppfostran med era föräldrar, så kommer de att göra det på sitt sätt, vilket kanske inte stämmer överens med ert. Inom familjen kan ni också prova att låta er syster eller svägerska passa barnet. Det är också bra att tänka på att barnpassning av familjemedlemmar inte är någons skyldighet. Det finns nämligen farmödrar och mormödrar som längtar efter att passa barnbarn, men det finns också sådana som fortfarande arbetar och lever ett aktivt liv, så de har inte så mycket tid för den yngre generationen, eller så är de tvärtom redan gamla och vågar därför inte ta på sig det. Ofta bor också mor- och farföräldrar i en annan stad eller på landsbygden, flera mil bort, och då skulle barnpassningen vara mycket komplicerad eller omöjlig. 

En annan variant är barnpassning hos en väninna, som också har barn. Det är ett utmärkt sätt att ställa upp för varandra. En gång passar hon, nästa gång gör du det. Alternativt kan ni hitta flera mammor i området och skapa en egen passningsgemenskap. Varje dag kan barnen tillbringa tid hos en av mammorna och på så sätt hjälpa varandra. 

Många mammor anlitar en barnvakt. Det går att komma överens om både enstaka och regelbunden barnpassning. Vissa av dem passar barnet även över natten. Allt handlar om överenskommelse, och det bästa är om ni kontrollerar “barnvakten” och lär känna henne innan själva barnpassningen. 

I de flesta städer finns föräldracentra och träffpunkter, som förutom en öppen lekhörna också erbjuder möjlighet till barnpassning. Om ni går dit och leker regelbundet, brukar barnpassningen där sannolikt fungera utan problem.

Från 1 till 3 år är det möjligt att låta barnet gå till en barngrupp. Det handlar om regelbunden barnpassning, från 1 till 5 dagar i veckan, antingen bara på förmiddagen eller hela dagen. I grupperna är det ofta högst 12 barn. Ekonomiskt är det den dyraste varianten, men om barnet klarar separationen i grupp och familjen har råd, är det en utmärkt lösning.

Frekvens och sätt att ordna barnpassning

I dag går det att komma överens om nästan vad som helst. Barn kan lämnas för barnpassning:

• regelbundet en eller flera dagar i veckan - oftast på grund av återgång till arbetet;
• regelbundet varje förmiddag/eftermiddag - återigen på grund av arbetet;
• regelbundet en gång i månaden - för att uträtta ärenden som frisör, manikyr, pedikyr, massage osv.;
• vid behov - när mamman behöver gå till läkaren, springa ärenden på myndigheter eller har ett sjukt barn och måste vara på jobbet.

De vanligaste platserna där barnet kan passas är:

• barnpassning hemma hos barnet - en trygg miljö för barnet, men en välbekant sådan;
• barnpassning hemma hos den som passar - en ny miljö som barnet kan utforska;
• barnpassning utomhus - på lekplatsen, på utflykt, vid badplatsen osv.;
• barnpassning i en barnlekhörna.

Barnpassning är ett stort ämne och varje mamma har sin gräns satt på olika sätt. Vi bör därför inte döma ut att spädbarn passas i mycket tidig ålder, men inte heller att ett treårigt barn eller dess förälder inte vill att det ska passas. Låt oss alltid agera utifrån vår intuition. Om vi behöver tid för oss själva och partnern inte är tillgänglig, är det inget fel i att ta några timmar ledigt från barnen, fylla på med ny energi och efter hemkomsten återfå lust och kraft för föräldraskapet. Och om barnet just nu inte vill, om det beter sig upprört vid separationen, ständigt gråter eller till och med kräks, ge det mer tid så ska du se att ögonblicket en dag kommer. 

Barn kommer inte att hänga i benet på er ända till puberteten, de behöver bara er mer än ni tror just nu. Om några år, när de har vuxit upp, kommer situationen att vara helt annorlunda, kanske till och med den motsatta, så att de kommer att mota bort er - och det vore synd att slösa bort den tiden.