Första smakportionerna - när, hur, vad?

Introduktionen av de första smakportionerna är ett stort ämne. Det är en period då det inte längre är lika “lugnt”. Det räcker inte längre att bara amma eller ge modersmjölksersättning. Nu behöver man börja tänka på barnets kost. Det finns olika åsikter om när man ska börja, vilka livsmedel som ska introduceras först och också vilken metod man ska välja, eftersom det inte bara finns den mest kända. Och hur är det med att introducera äggvita och gluten? Allt har vi sammanställt i den här artikeln.

När ska man börja med smakportioner

För barn som inte ammas rekommenderas att börja efter avslutad 4:e månad och för ammade barn efter avslutad 6:e månad. Det bästa är absolut att låta barnet få bestämma, så att det själv avgör om det är redo för smakportioner. Vanligtvis runt den 6:e månaden tittar barnen på maten som andra äter framför dem och visar intresse för den. Om de inte visar intresse, misströsta inte och fortsätt att erbjuda, men tvinga inte. Den avslutade 6:e månaden nämns främst därför att de järndepåer som mamman för vidare till barnet redan är tömda och järnet behöver fyllas på direkt via maten. För barn som inte ammas strävar man efter att så snabbt som möjligt ersätta ersättningen med näringsrik mat, och därför börjar man tidigare. Om du ammar och din lilla bara är 5 månader och gärna vill smaka på mat, så kör på.

Vilken form av smakportioner ska man välja

Antingen kan du mata klassiskt med sked med mixade smakportioner, eller så kan du prova metoden BLW (baby-led weaning), alltså mat i små händer. BLW går ut på att du erbjuder barnet samma mat som du själv äter (utan kryddor), men i en form som barnet klarar av att äta, oftast utan tänder. Man behöver alltså tillaga maten och skära den i bitar som barnen kan hålla i handen, alltså i sådana här stavar. Om du lätt kan mosa en sådan stav mellan fingrarna, klarar sig även ett tandlöst barn med hjälp av sina tandkött. Sedan avgör barnet själv vad och i vilken mängd det äter. Med den här metoden behöver man hålla koll på kvävningsrisk. Som tur är har barn ett starkt utvecklat kräkningsreflex, så de sätter inte så lätt i halsen, men när det gäller de första smakportionerna måste man ändå vara vaksam tills de vänjer sig vid fastare mat.

Om du väljer BLW, rusta dig med tålamod, för barnet kommer att äta långsamt och samtidigt räkna med att det blir stökigt överallt runt omkring. Det hör liksom till, och det finns inget bättre än när barnet upptäcker mat med alla sina sinnen. Tack vare BLW behöver du inte oroa dig för att barnet senare inte vill äta bitar eftersom det är vant vid puré, det kommer att känna till det redan från början. Samtidigt behöver du inte heller hålla koll på hur mycket som ätits, som man gör med mixade måltider. Barnet reglerar det själv, du bara ammar efter måltiden eller erbjuder ersättning. Barn är spädbarn upp till ett års ålder, och det betyder inte att de redan vid ett år ska ha fått alla måltider ersatta av fast föda. Barnläkare håller sig i detta till föråldrade rekommendationer, så följ i stället din egen känsla. Du känner ditt barn bäst.

Vilka livsmedel ska introduceras först

Oftast börjar man med mixade grönsaker (pumpa, zucchini, batat, morot osv.) och efter en månad lägger man till kött och frukt. Det finns dock även näringsmässiga uppfattningar om att det är bättre att börja med en mild köttbuljong, rå äggula och mixad lever på grund av det höga innehållet av järn och D-vitamin. Och eftersom bröstmjölk till mer än hälften består av fett, kan det kännas rimligt att inte börja med grönsaker, som främst består av kolhydrater, utan med något fetare, vilket kött och ägg förstås är.

Oavsett vilken väg du väljer är det viktigt att använda råvaror av hög kvalitet, helst kött och grönsaker från bönder och ägg från lyckliga hönor. Om du inte har möjlighet till det, stressa inte över det utan gör det bästa som är möjligt just då.

Hur är det med äggvita och gluten

I många böcker och artiklar hittar du information om äggvita, som skulle introduceras först efter det första levnadsåret, och om gluten, som enligt uppgift ska introduceras senast under den 7:e månaden på grund av eventuell allergi. Båda dessa påståenden är i dag redan motbevisade. När det gäller ägg, börja absolut med äggulan, men äggvitan kan du introducera tidigare än vid ett års ålder och observera ditt barns reaktion. Med gluten däremot behöver du inte ha någon brådska alls, det kan du lugnt introducera först efter det första året. I stället för livsmedel med gluten kan du erbjuda glutenfria alternativ som hirs, quinoa, amarant, ris och variera smakportionerna med röda linser eller gula ärtor.

Vilka är de grundläggande livsmedlen

kvalitetskött och inälvsmat (kött- och benbuljonger)
grönsaker och frukt från bönder
ägg från frigående hönor
fett av hög kvalitet - smör, ister, ghee, avokadoolja, kokosolja osv.
osockrade mejeriprodukter - yoghurt, kefir, grädde
nötter och nötsmör, frön
fermenterade produkter
fisk och skaldjur
baljväxter
kokos
spannmål

Du gör definitivt inte fel om du erbjuder ditt barn riktig och näringsrik mat. Det betyder att du erbjuder måltider som är minimalt industriellt bearbetade, inga riskakor, kex eller till och med godis. Det är också en möjlighet för dig att gå över till en hälsosammare livsstil, för när barnet inte ser att du äter något ohälsosamt hemma, kommer det inte heller att kräva det utanför hemmet. Självklart kommer du inte undan olika tillställningar och firanden där det lurar massor av frestelser, låt gärna barnet smaka även det som du annars förbjuder, men förklara varför ni inte äter det hemma. Sedan får barnet själv bestämma om det vill äta upp det eller inte. Det är en superbra grund för ätandet i vuxen ålder.

Vi håller tummarna för att ni ska lyckas med att införa smakportioner. Stressa framför allt inte över det, för det kommer perioder då barnen äter mer och sedan mindre eller inte alls. Vissa livsmedel kommer barnen att äta först efter att de erbjudits tio eller tjugo gånger. Så fortsätt att erbjuda, erbjuda, erbjuda. Det kommer att falla på plats till slut.